Power Shift 2017: Nordiskt samarbete och klimatåtgärder
Evenemanget är tvåspråkigt, största delen av programmet går på finska
Lördag 30.9.
12–13 Lunch
13.00 Välkomstord, Leo Stranius
13.05 Den nordiska klimatpolitiken, Oras Tynkkynen, videohälsning
13.15 Finland som ordförande för Arktiska rådet 2017-2019, Tuuli Ojala
13.40 En hållbar vardag: finländarnas attityder och handlingar, Lari Rajantie
14.05–14.20 Paus
14.20 Den arktiska dimensionen, Laura Meller
14.45 Lessons learned about climate change with inuits in Greenland, Ann-Eileen Lennert
15.10 Inre omställning / The inner dimensions of transition, Gisela Linde
15.35 Sammandrag och info om workshoparna, Leo Stranius
Klo 16–18 Tre parallellsessioner:
- Arktis och klimatåtgärder (på finska)
- Varför behövs klimatutbildning inom aktivismen? (på finska)
- Tillsammans för omställning (på svenska)
18-> Mat och kvällsprogram
Söndag 1.10
9–10 Frukost
10–11 Vad ger energi för klimatarbetet? Panu Pihkala och Anna Lehtonen
11–12 Parallellsessionerna från lördagen fortsätter
12–13 Lunch
13–14 Gemensam paneldiskussion där resultaten från workshoparna presenteras
Beskrivning av parallellsessionerna
Följande tre workshops arrangeras parallellt och var och en kan välja den som intresserar en mest.
Arktis och klimatåtgärder (på finska)
I det arktiska området sker oljeborrning det och mineralutvinning, och användningen av dem bidrar till klimatförändringen. Den nyaste forskningen visar också att den arktiska miljön och de lokala samhällenas kulturer är speciellt utsatta för den snabba klimatförändringen. En bra klimatpolitik och åtgärder för att skydda Arktis förbättrar framtidsutsikterna i området. Det arktiska områdets framtid är speciellt aktuell i Finland just nu eftersom Finland är ordförande för Arktiska rådet under perioden 2017-2019. Under de kommande åren har de finländska beslutsfattare en central roll då det gäller att besluta om oljeborrningen ska begränsas och om åtgärder för att bevara artbeståndet i ett varmare klimat ska främjas. I workshopen tar vi reda på varför Arktis är klimatförändringens ödesfråga. Dessutom idear vi och gör planer för konkreta åtgärder för att skydda Arktis under de kommande två åren. Alla som är intresserade av konkreta klimathandlingar och det arktiska områdets framtid är varmt välkomna till workshopen. Workshopen leds av Greenpeacerådgivaren Laura Meller och FNF:s skyddsexpert Otto Bruun.
Varför behövs klimatutbildning inom aktivismen? (på finska)
Klimatförändringen är här och nu. Det pratas mycket om ämnet men det finns fortfarande mycket att göra för att föra in kunskapen i olika samhällsområden. En enskild aktivist kan fungera som förändringsagent, en drivkraft för förändring på olika nivåer, och genom att arbeta tillsammans blir effekten mångfalt större. Hur får vi fart på förändringen? I den här parallellsessionen bekantar vi oss med utbildningsmaterial och koncept för olika aktörer, som ilmasto.nyt-webbkursen och Open ilmasto-opas guiden. Efter det reflekterar vi kring hurdant kunnande förändringsagenter behöver och var sådan kunskap finns, vem som behöver utbildning och hur förändringsagenterna kan nätverka. Al Gores Climate Realty Leadership Corps-verksamhet fungerar som inspirationskälla. Hur kunde verksamheten se ut i Finland? Alla som är intresserade av klimatkommunikation och att påverka i klimatfrågor är välkomna att delta i workshopen – såväl nykläckta aktivister som erfarna veteraner. Ju mångsidigare kunnande och bakgrund, desto mer effektfullt blir slutresultatet. Workshopen leds av forskaren Laura Riuttanen och miljöutbildaren Pinja Sipari.
Tillsammans för omställning (på svenska)
Omställningsrörelsen är en global gräsrotsrörelse som jobbar för klimatet och för att minska beroendet av fossila bränslen och andra ändliga resurser. Lokala grupper finns runt om i världen, också i Finland. Fokus ligger på att jobba utifrån lokala utmaningar och resurser – inklusive vad de engagerade har lust att göra. Vilka lösningar ligger i fokus? Och vad händer just nu på omställningsfronten i Finland? Det här är en workshop för alla som vill dyka in i Omställningsrörelsen och höra mer om vad de själva kan göra för klimatet och för att bidra till att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Det är också ett tillfälle att träffa och utbyta tankar med likasinnade och för att inspireras av vad andra redan gör. Presentationerna av Giséla Linde och Paula Hartman hålls på svenska men i övrigt är det fritt fram att använda andra språk. Parallellsessionen fungerar samtidigt som en träff för den framväxande omställningsrörelsen i Svenskfinland. Natur och Miljö berättar hur de kan stöda lokala omställningsgrupper. Workshopen leds av journalisten och miljö- och hållbarhetsvetaren Tina Nyfors och miljöbiologen Johanna Fredenberg.
Följande workshop är gemensam för alla.
Vad ger energi för klimatarbetet? (på finska)
Går åratal av arbete till spillo då stormakters beslutsfattare inte accepterar arbete för klimatförändringen? Vilka känslor väcker klimatfrågorna? Hur kan vi behandla dem själva och tillsammans? Drama- och klimatpedagogen Anna Lehtonens och miljöforskaren Panu Pihkalas gemensamma workshop dyker in i ”klimatångesten” med målet att komma ut starkare på andra sidan. Med ord, rörelser och drama undersöker vi känslor och föreställningar kopplade till klimatförändringen. Hur kan vi kanalisera utmanande känslor så att de blir en positiv förändringskraft?
Presentation av talarna (A-Z)
Otto Bruun arbetar som skyddsexpert vid Finlands Naturskyddsförbund där han ansvarar för energi, klimat och gruvfrågor. Det arktiska området förenar alla teman. Han har tidigare varit aktiv inom Siemenpuu-stiftelsen, Jordens vänner och Attac. “Som Naomi Klein skriver så tror jag att klimatförändringen förändrar allting. Då allting förändras är det också möjligt att påverka allting: Hur snabbt förändringen sker, vilken riktning den tar och vilka följderna blir. Därför inspireras jag så av klimataktivism.” |
|
Johanna Fredenberg jobbar med vuxenutbildning inom naturvetenskaper och hållbar utveckling. Hon är utbildad bildkonstnär och miljöbiolog och speciellt engagerad i omställning, självförsörjning, hantverk och ett förenklat liv. |
|
Paula Hartman, TM, bor i S:t Bertils i Salo och lever nära jorden på en liten ekologisk gård med hög självförsörjandegrad beträffande mat, dryck, värme och energi. År 2010 tog hon tillsammans med sin fru Eeva-Stiina Snellman initiativ till Salon TasausKohtuusPaja (Omställning Salo) som är en lokal och obunden medborgargrupp som verkar för en jämn fördelning av jordens naturresurser och en enkel, naturnära och hållbar livsstil bl.a. genom att ifrågasätta och utmana det ekonomiska tillväxtparadigmet. Gruppen jobbar också med egna livsstilsförändringar samt regelbunden kontakt med inhemska forskare och lokala beslutsfattare. |
|
Anna Lehtonen jobbar som lärare i Esbo och skriver doktorsavhandling om klimatförändringen. I sin avhandling behandlar hon möjligheterna att genom drama och konst möta utmaningarna inom klimatfostran. |
|
Ann Eileen Lennert är miljöantropolog och har bott och forskat på Grönland i tio år. Tyngdpunkten har legat på hur samproduktion av kunskap kan bredda synen på och förståelsen av miljöförändringarna vi ser idag, och hur lokal och traditionell kunskap spelar en avgörande roll då man forskar i naturvetenskaper, klimatförändring och resurshantering. |
|
Giséla Linde är frilansskribent, författare till boken “Lev enklare. Idéer för en hållbar livsstil” och omställare med en fot i Ålands Natur & Miljö och en fot i den svenska Omställningsrörelsen. Särskilt brinner hon för inre omställning: Vi kan inte göra de stora yttre förändringar som krävs om vi inte samtidigt ser över vårt sätt att tänka och se på oss själva, varandra och världen. |
|
Laura Meller arbetar som Arktis-rådgivare vid Greenpeace. Tidigare har hon studerat, forskat och undervisat i kopplingen mellan klimatförändring och miljöskydd vid Helsingfors universitet. Hon har också varit med i Jordens Vänners kampanjer för en klimatlag och för ett kolfritt Helsingfors. Hon vill stoppa den farlig klimatförändringen och vill ge den förunderliga, oumbärliga naturen en chans att anpassa sig till de snabba förändringarna.
|
|
Tina Nyfors är frilansjournalist och miljö- och hållbarhetsvetare. Har passion för klimatfrågor och omställningen till ett hållbart samhälle. Har jobbat med klimat- och Östersjöfrågor på bl.a. Natur och Miljö och Helsingfors stads miljöcentral. Sitter i styrelsen för klimatorganisationen 350 Finland. |
|
Tuuli Ojala jobbar som specialsakkunnig vid Utrikesministeriets avdelning för Nordeuropa och är med i tjänstemannakommittén för Arktiska rådet. Innan hon gick med i tjänstemannakommittén i slutet av år 2015 deltog Tuuli i miljö- och klimatsamarbetet i Barentsområdet och förbättrade avloppsvattenhanteringen i Östersjöområdet. Hon har gjort ett flertal längre och kortare projekt i högskolor, medborgarorganisationer och inom kommunsektorn. Tuuli är engagerad i frågor kring ren luft, rent vatten och vackra landskap – för att inte tala om fina cykelrutter. |
|
Teol.dr. Panu Pihkala gör mångvetenskaplig miljöforskning vid den teologiska faktulteten vid Helsingfors universitet. Han är specialiserad på miljöfrågornas mentala och andliga dimensioner. Hans bok Päin helvettiä? Ympäristöahdistus ja toivo publiceras hösten 2017. |
|
Lari Rajantie är diversearbetare med fokus på resursvishet och hållbart företagande och fungerar som ledande sakkunnig vid Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet. Lari jobbar med bl.a. |
|
Laura Riuttanen är meteorolog och doktorerar i september 2017 om hur luftföroreningar sprids och deras klimatpåverkan. Laura undervisar om klimatförändringen vid Helsingfors universitet och koordinerade förra året högskolornas gemensamma projekt Ilmasto.nyt (www.ilmastonyt.fi). |
|
Pinja Sipari är miljöfostrare som till utbildningen är lärare i geografi och biologi. Han har gjort Open ilmasto-opas guiden, som erbjuder lärare material kring klimatfostran. Dessutom arbetar Pinja med att utveckla skolträdgårdsverksamheten i samband med stadsodling och matfostran. Hon är intresserad av kopplingen mellan miljöfostran och kommunikation både i skolorna och i andra sammanhang i samhället. |
|
Leo Stranius är verksamhetsledare för Luonto-Liitto, sakkunnig inom klimat- och energifrågor samt forskar inom medborgarverksamhet. Till utbildningen är Stranius magister inom förvaltningsvetenskaper. |